Hej.
Det närmar sig slutet på jaktsässongen och det är svårt att koncentrera sig på alla måsten som man har. Fredagen ägnade jag åt rådjursjakt på vår arrenderade mark Värnanäs. Två valpar efter Morra deltog och det var första gången jag fick se dom in action. Håkans hanhund släpptes i första såten i full snöyra. Jag hade fem rådjur på mig men fel ålder och kön. Lasse sköt ett lamm. Totalt hade vi ett 20 tal djur framme. Hade sedan ko med två kalvar som smet ut på mitt pass när jag gått därifrån. Robert släppte sin hanhund som också är efter Morra och Stefan sköt ett lamm för honom. Jättefina hundar. Lagom drevtid och snabbt tillbaka. Morra drev två djur i en kvart och tredje varvet kom dom framför pipan och jag fick skjuta ett smaldjur för egen hund. Jätte kul. Lördagen hade vi slyngeljakt på fasan i strålande sol och dagen avslutades med middag på Ifö hus. Idag var det jakt på dovvilt och Diana stod på min sida i första drevet. Det var ett fantastiskt scenario och jag stod på pass mellan en stor ene fälad med ett kärrområde i mitten och ett tallskogsområde. Jag tror att jag såg ett hundratal klövvilt från det passet. Rådjur i en omfattning som man bara ser vildkaniner. Några dovflockar visade sig på långt håll men plöstsligt kommer fyra djur över diket i ryggen på mig. Två halvskovlar hoppar över följda av två spetshjortar. Dom två senare blev till en dubblé och dagen var räddad. I nästa såt gjorde jag bort mig. Kunde inte stänga slutstycket och inte öppna det heller för den delen. Fick gå hela såten med Morra och obrukbar bössa. Felet visade sig vara att jag stoppat en sexoenhalva i en trettinollsexa. Det kostade mig en del gliringar och flera flera uttryckte sin stora glädje över att jag missade ett antal skottchanser. Lagen om alltings jävlighet. Murphys lag osv. Jag hoppades jag inte skulle se ett djur men dom visste hur ofarlig jag var, stannade till och med och demonstrerade sin brist på respekt. Morra jagade för glatta livet och hon undrade säkert om husse plötsligt blivit vegan eftersom jag inte sköt utan stod och misshandlade bössan för att få ur patronen. Henrik fick en hund sprättad idag igen. Hela sidan uppfläkt men som tur var utanpå revbenen. Dyr veterinärräkning på grund av en grinig sugga som dessutom överlevde dramat. Av jaktetiska skäl sköts hon inte eftersom suggorna är dräktiga eller har smågrisar i boet.
På en bild är det Mirjam och Kita. (Hur är det med fotgåendet?) Mirjam skjuter inte så ofta men hon är en skaplig skytt när hon gör det. Tog bössan med sig i ett av dreven och fällde en tupp. Hoppas det gav mersmak. En bild är någon vecka gammal och det är Emma (Still going strong) med sin nuvarande ägare. Emma är 11 år nu men fortfarande helt otrolig på att ta runners. Lite stel i ena frambenet är hon men konstigt vore annars. Hon lever ett gott liv. Linus som är yrkesjägare finns på den ena bilden. Han har två Carmals hundar och Emma är mamma till båda. Den svarta kallas Crippa och är kullsyster till Pripps. Den gula kallas Fly och hon är ett år yngre. Petter är pappa till henne. Linus har jättefin ordning på sina hundar och dom står lösa okopplade när han skjuter. Tog också en bild av Janne Wiberg på middagen efter fasanjakten. Rykten gör gällande att han kommer att utvidga sin domargärning med att dömma utställningar. Jag vet inte om man skall tro på det men på en direkt fråga såg han finurlig ut och svarade lite svävande så kanske vi får se honom i ringen fler gånger. Heja Janne !!!!!!!!!! Nu orkar jag inte skriva mer. Ebba kräver lite uppmärksamhet och jag har dåligt samvete för det.
Hälsningar
Anders.
