För ett tag sedan visade jag en bild av en dovhjort som fastnat i en ståltråd. Den hade turen att bli upptäckt i sin svåra situation och hade troligen varit död ett dygn senare. Igår hade jag tyvärr inte kameran med mig ut när jag och en kamrat var på väg ut på ett andpass. Plötligt fick vi syn på en liggande älg ute i mossen. Smög närmare och såg något som hängde ner. Det var tungan och underkäken. Kontaktade jaktledaren på radion och fick svaret att om vi bedömde att den behövde avlivas så skulle vi göra det. Sagt och gjort. Kalven är nu död och slapp lida längre. Tungan och underkäken var rutten och det visade att kalven levt flera dygn efter en trolig trafikolycka. Tänkte på en artikel i aftonbladet där en rabiat jaktmotståndare tyckte att jägarna spelat ut sin roll och att naturen och balansen skulle sköta sig själv så som det gjort förr i tiden. Undrar om hon fattar att bilarna inte tillhör naturen och att någon måste ta hand om det som trafiken ställer till med. Inte tror jag att damen i fråga har lust eller kompetens till att leta upp trafikskadade djur mitt i nätterna och dessutom avliva dom. Med största sannolikhet hade hon tillkallat veterinär i den här situationen så kalvstackarn fått lida några timmar till. Det märkliga är också att fast jag vistas i skogen stora delar av min tid i ett relativt tätbefolkat område i Skåne, så träffar jag sällan på människor och om jag gör det så är det nästan alltid jägare.. Svampplockare stöter man på ibland om det är nära till närmaste väg. Fågelskådare också men då är det ”på” vägen. Dom går sällan mer än tio meter från bilen. Om jägarna inte fanns så undrar jag vilken som skulle se hur det står till i naturen.
Hälsningar
Anders
